vintertessan

Det finns en person som jag håller väldigt kär! En liten pys, eller kanske inte så ruskigt liten längre, men lillasyster är hon i alla fall. Idag är det hennes födelsedag och efter så här många år har jag hundratals historier att berätta om denna fantastiska lilla flicka! Jag väljer att dela med mig av några minnen.

Allra käraste: Vi delar rum så fort vi är hemma i Pite! Vi pratar, myser, slåss om plats och utrymme, spelar spel, umgås, skrattar, kramas, njuter...

Argbiggan: som 2-åring grät hon sig igenom en hel semesterresa i Finland. Lillasyster ville mata duvorna och vara på hotellrummet, inget annat!

Artisten: När hon hade freestylens lurar i öronen sjöng hon "Ciao ciao Italia" med inlevelse under bejublade konserter för grannar och andra andra bekanta.

Atleten: Som stolt storasyster kan jag berätta att min lillasyster har tillhört både Sverige-eliten och världs-eliten i dans! Landslaget, VM, EM, SM... När hon vann SM-silver var jag på plats men kunde inte klappa takten för tårarna trillade. Du är min idol!

Den bestämda: Lillpysen talade om för skolfotografen att nej, det där fotot var inte till belåtenhet. Det var bara att ta ett nytt.

Den modiga: Lillasyster säger vad hon tycker.

Festivalbesökaren: Hon har alltid varit förtjust i festivaler. Stå i publiken och hoppa till artister som Uggla eller Håkan Hellström.

Husmodern: Jag säger bara - vårrullar!

Konstnären: Under många år formades cernitlera till allehanda figurer. 

La fashionista: Modemedveten, stilfull, skotokig. Hennes garderob är att avundas. Och redan som liten visste hon hur man skulle klä sig. Jag minns med värme en illgul mjukisdress... Besvikelsen är total! Jag hittar ingen bild på denna fantastiska kreation.

O'boy: Det är drycken vi är uppfödda på. Mycket har avhandlats vid köksbordet över ett glas O'boy.
 
"Sjuklingen": Under småbarnsåren led lillan av "knölsjukan". Att stoppa in långkalsongerna i strumporna var besvärligt. Sedan var strumporna alldeles för hårda och behövde en omgång med strykjärnet innan hon kunde gnugga dem mjuka för att sedan kunna använda dem. Hon brukade också kasta bacillsnören omkring sig...

Världens bästa: Du kommer alltid vara världens bästa och allra käraste lillasyster! Vad vore jag utan dig?

På julafton fick jag en skattjakt av min lillasyster och detta är vad hon knåpade ihop:

Här får du en typ av karta
så du din julklappsjakt kan starta.
För att du nått ska fatta
kolla under vår julgransmatta.

En ledtråd funnen...
Sök under något man stoppar i munnen.

Ett bra gömställe hade varit vårt garage.
Stanna hellre inne och ge mig massage.
Så dit behöver du inte sticka,
kolla hellre i min jackficka.

Fågel, fisk eller mitt emellan.
Här inne är man sällan.
Nu kanske du slår huvudet på spiken,
själv ska jag försöka hålla mimiken.

Kan ni lista ut vad jag fick?
Lillasyster, du är en poet! ;)

Usch, idag åker lillasyster hem! Så vansinnigt tråkigt!

Varje jul bor vi i samma rum, pratar långt in på nätterna, slåss om skönaste sängen, förhandlar om skönaste kudden och fluffigaste täcket. Jag förlorade slaget om sängen men vann flufftäcket!

För första gången på åratal stannar jag längre än henne. Då får jag i och för sig välja säng och allt annat bekvämt men jag inser att jag hellre har henne här än att jag sover som en prinsessa. Med andra ord kommer jag sakna henne oändligt!

          

Dagens positiva: Jag ska träffa Linnéa ikväll! Det ska bli så trevligt att träffa en massa tjejer, både "nya" och "gamla"...

Tänk er; två flickor (lika fåfänga), ett badrum, en helkroppsspegel... Gissa vad som händer... Armbågarna fälls ut och först till kvarn står bäst till framför spegeln.

Badrummet fylls med smink, alla hårprodukter i världen plockas fram, klädhögarna växer, musiken skruvas upp och det springs fram och tillbaka. Timmarna går och föräldrarna har sedan länge dragit sig undan till TV-soffan. Det fixas, piffas, lockas, pudras, kammas, byts kläder, sägs "vad ska jag ha på mig?", "blev det för mycket runt ögonen?", "ser det ut som en blåtira?"...

Snart bär det av till stan för middag med syster, och kär vän! Stämmningen stiger antagligen i takt med att drinkarna beställs. Klackarna i taket!

Så var julafton över för i år och den var lika mysig som vanligt!

Släkten var här och fikade. Jag har inte träffat dem på länge... Kusinen skulle åka med sin pappa till stugan men susade förbi och lämnade klappar, delade ut kramar och hälsade artigt på alla. Han hade fått långt, långt hår - längre än mig - och jag frågade hans mamma varför han sparat ut. Var det för att han är en hårdrockare? Verkade vara så...

Jag minns när han var liten... Han var rädd för myror och snälla Theres skulle visa att de små liven inte alls var farliga. Jag plockade upp en liten myra på fingret och höll fram emot honom. Då biter myran mig och jag skriker, skakar handen, springer runt runt... Tror ni jag botade hans rädsla? Och efter den incidenten är inte heller jag speciellt förtjust i myror! De är onda djur!

Klapparna delades ut så småningom, efter mycket mat och fika, och en av mina klappar var en skattkarta med ledtrådar på rim. Lillasyster hade lagt ut lappar i huset där varje lapp hade en ledtråd till nästa lapp och till slut kom jag fram till skatten! Vilken prestation (av lillasyster alltså)!

Så fort mormor åkte hem kastade vi av oss finkläderna och hela familjen blev pyjamasklädda. Vid den här tiden är det alltid dags för sällskapsspel. Vi började med Geni. En fråga handlade om vad Nelson på Kolmården var för djur. Mamma sa stolt: "Han var ju en flodhäst" pappa kontrade med: "Nej, nej! Han var ju en elefant" Han till och med demonstrerade med armen hur snabeln svängde. Tyvärr hade ingen av dem rätt. Syster och jag sade i kör att han faktiskt var en noshörning! Skratt, skrik, jubel och burop!

Frågesport är kul men några i familjen har en sjuk vinnarinstinkt vilket kan leda till sura miner... Nej, det är inte bara jag...

Efter en kaffepaus gick vi vidare till ett nytt spel; Ooga chakka. Ena laget ska sjunga en rad ur en sång medan andra laget ska komma på följande textrad. Vi sjöng högt, falskt, fel, rätt, fint, illa, bra. Pappa hade vid det här laget övergått till att titta på film men klämde ibland i med en och annan sångsnutt.

Nu har vi lekt med julklapparna, ätit för tid och evighet, plågat Theres ben och det enda som återstår är att gå och sova!

Hoppas alla har haft en lika bra julafton som jag!

            

...ALLT!

Shoppingen är fantastisk! Varje gång jag  kommer hem hittar jag massor av kläder. I Stockholm har vi samma butiker, och ännu fler, men fortfarande shoppar jag som aldrig förr här i norr. Tur att lönen kom idag!!

Ett av dagens inköp var ett par lacktights! Kanske inte min stil egentligen men de ska bäras på läder- och latexfesten på nyår. Överdelen blir dock svårare... Förslag?

Dagens positiva: Träffade Carrobarro! Av den anledningen kategoriseras inlägget som "Allra käraste..."  :)

De älskade föräldrarna har varit gifta i 20 år! Idag har vi alltså firat deras bronsbröllposdag. Tänk att det är 20 år sedan... Vi firade i alla fall med mycket god middag på stans nyaste restaurang! VIP-bord vid fönstret med utsikt över det snöbelagda torget. ;)

Grattis mor och far! Jag önskar er många, många lyckliga år!

Alla familjer har sina traditioner. Vår är att klä julgranen tillsammans. Mamma försöker, sedan ett par år tillbaka, fråga om det är ok att de klär den innan vi barn kommer hem men hon får alltid svaret ICKE!

I år hade föräldrarna dock köpt en ny gran där julgransljusen var inbyggda. Syster och jag tittade skeptiskt på föräldrarna. Hm, det är inte traditionsenligt! Men vi klädde granen med allt vanligt pynt och när vi tände granen lyste den så fint så fint. Trots avsteget från traditionen är vi nöjda!

Hur ska då en gran se ut? Ska det vara enfärgade pollor (julgranskulor för er ovetande), eller är blandning ok? Hos oss mixar vi alla färger och alla former. Vår hederspolla är svart! Den är supergammal och får alltid hänga på ett väl synligt ställe. Efter den svarta följer en rangordning av pollor; nyare är likamed lägst prio.

Dagens positiva: FAMILJEN!

     
   
     

...och det är jag tacksam för! Veckan med feber och diverse annat skräp är över. Nu är helgen här och det står slappa högst upp på min att-göra-lista. Det finns ett par andra måste-saker också så det är väl lika bra att skriva ner allt:

slappa, rätta prov, slappa, diska, slappa, klippa håret, slappa, plocka bort vissnade blad från blommorna, slappa, panta flaskor, slappa, handla upp matpresentkorten, slappa, spöa Henke i bejeweled, slappa!

Om orken kommer tillbaka så ska jag träna på söndag. Men just nu är benen inte i form så att bara gå i en trappa är tungt. Sjukdomssvaghet är pissigt!

Dagens positiva: Jag fikade med Jessi, Åsa och tillhörande småttingar. Mina små kärlekar!

Klockan 04.15 gick jag till bussen som skulle ta mig till centralen. Därifrån tog jag Arlanda Express och mötte mamma och lillasyster vid Terminal 5. Vi checkade in och passerade alla kontroller för att sedan sätta oss och äta frukost. Det var den första av många goda frukostar. 

                                            

Flyget var aningen försenat men så småningom kom vi fram till Teneriffa och värmen som slog emot oss när vi klev av planet. Vi skulle till Puerto de la cruz som ligger på norra delen av ön och därför åkte vi drygt en timme med minibuss. Väl framme gjorde vi oss hemmastadda på hotellet. Vi hade balkong mot havet och poolområdet.

     

Allt var toppen och vi solade, badade, åt och drack. Eftersom Teneriffa är en vulkanö så är stränderna ofta fyllda med vassa lavastenar. Det gör badandet svårt och därför har det anlagts ett område med saltvattenpooler. Vi spenderade några dagar där... I bakgrunden ser man vulkanen Teide. Det fanns också en relativt "nytillverkad" strand där sanden var alldeles svart.

      

Sol och bad var de strålande bra på, detsamma gäller drinkar. Vi drack många spännande, välpyntade, färgglada, goda, stora drinkar. Vad de inte lyckade med var att skaffa fram sugrör som inte gjorde att man fick en 5-års-kalas-känsla. Första bilden är Sangria. Ska jag berätta hur det kom till? Jo, förut (någon gång) gjorde man Sangria av rödvinsslattar som man inte hällde bort utan hällde samman. I detta tillsatte man lite frukt, socker och sodavatten för att det inte smaka så illa... Iiich! Nu tillsaätter man också lite likör för smakens skull. Uppenbarligen blev det ju rätt bra trots allt.

        

En av dagarna åkte vi till en djurpark. Vi såg många exotiska och intressanta djur och växter.

   

Vad som dock var en besvikelse var kaffet! Det fanns bara ett enda ställe som severade hyggligt kaffe och det var i frukosten på hotellet. I övrigt var det under all kritik. Jag försökte på alla sätt och vis att få en vanlig kopp kaffe med mjölk i men det var svårare än man kunde tro! När jag försökte förklara hur jag ville ha mitt kaffe rynkade de antingen på ögonbrynen och gjorde precis tvärt om eller så struntade de fullständigt i vad jag sa och gjorde som de ville. Tillslut kom vi på att jag kunde försöka be om kaffe med kaffegrädde och då började det smaka någorlunda. Sista dagen hörde jag att en spanjor sa "white coffe" och då kom något som såg ut som vårt vanliga kaffe.

      

Det är bilden med röd servett som är hotellkaffet. Nu vet jag inte om det var avsaknaden av kaffe som gjorde att jag upplevde det som om detta kaffe är det godaste jag någonsin druckit, tillsammans med kaffet från 7Eleven så klart.

     

Älskade mamma och lillasyster! Vad härligt vi har haft det!

Nu ska ni få se vad som trillade ut ur en låda... Min lillasyster skrev en berättelse om mig för många herrans år sedan. Jag minns inte att hon skrivit detta men jag minns vem det handlar om och därför kan jag datera historien till år 1992. Helt sjukt, men det är snart 20 år sedan!





Lillasyster var alltså 8 år när hon skrev detta och hon alltså hade snappat upp min högsta önskan... Hehe!
    

Världens bästa mamma fyller år idag! Nu ska man ju inte avslöja en dams ålder men på jobbet sa alla: "Oooh, vilken ung mamma du har!"

Grattis, grattis, grattis!