Jag vill ha maaat!

Svälter, svälter, svälter...

Kom just från jobbet och är riktigt hungrig! Hur snabbt kan man svänga ihop något ätbart?

Lycka i en påse

Men inte vilken påse som helst utan en McDonalds-påse! För första gången på månader gick jag förbi Donken på väg hem från jobbet. Vrålhungrig och osugen på att fixa mat gjorde att fötterna styrde sig själv. Snabbt som ögat kastade jag i mig burgaren och tyvärr var jag lite slarvig vid sesam-frö-bortplockningen vilket innebär silikonläppar för min del... Jaja, lite svullna läppar kan man ta. Det går över.

Dagens positiva: Morgondagens bus är planerat. Katja och jag har plockat bort hyllor ur två skåp och kommer att krypa in i var sitt. När Henke börjar lektionen kommer vi skicka sms mellan varandra. Utfallet får beskrivas imorgon.


Slut på det goda

Nu är de hembakade lussekatterna slut. Sista slank nyss ner och jag tittade på den tomma påsen. Hur ska jag göra nu när jag blir akut-supersugen på lussekatter? Det är väl inte så att jag måste baka nya, alldeles själv? I och för sig har jag ju favvo-7Eleven på 60 sekunders avstånd så jag kanske överlever.


                                        


Inte toastad

Jag kopplade på charmen och samtalet med arg förälder blev lyckat. Jag vann över henne på min sida! Kollegorna fick se en liten segerdans...

Becky plockade upp mig efter det misstänkta slakt-samtalet. Vi åkte till ett förortshak och åt plankstek. Den var garnerad till tänderna med diverse grönsaker. Eftersom ingen av oss är överdrivet förtjust i sådant så föste vi allt till ett annat fat och bildade ett grönsaksberg. Varför äta nyttigt när man kan sätta tänderna i en rejäl köttbit med bea-sås?

Dagens positiva: En mycket stor ära!


Till alla skeptiker

Det är allmänt känt att matlagning inte är det som ligger högst upp på min att-göra-lista. Därmed är det inte sagt att jag inte kan... Så till alla er skeptiker där ute: här kommer bildbevisen.

           

Ja, ja, ok, det var inte det mest avancerade man kan tänka sig... Men tillagningen av denna rätt innehöll moment som stekning och kryddning... Två mycket svåra moment!


Bra service

Idag var det dags för Djurgårdslunch igen. Vi har haft ett ganska långt uppehåll men nu är vi "back on track" .  Ett favoritställe är Blå Porten med sin härliga innergård... Så fort det blir vår kan man sitta där i solen och njuta av god mat.

Nu har vi varit där så många gånger att de vet vad vi ska äta. Han som tar upp beställningarna nickar bara och säger: Två? Vi nickar glatt och skäms inte alls. Det är ett tecken på god sevice - inte på att det är dags att byta ställe eller i alla fall maträtt... Nej, nej, nej.

Så, idag var det alltså tjejlunch med det obligatoriska: Vad har hänt på killfronten sedan sist? och andra uppdateringar i stil med: "Har lillan fått några tänder ännu?". Två av tjejerna hade med sig sina barn så samtalen handlade mest om dessa men tyvärr har jag väldigt lite, eller rättare sagt, inget att bidra med. Jag vet inget om små barn, jag har ingen erfarenhet av små barn, jag är inte alltför intresserad av små barn... Visst, de kan vara söta...på avstånd och om de sover. 

Idag satt vi i skuggan där det fanns mycket plats eftersom gravida och de med barnvagn skulle få det så behagligt som möjligt. Så klart satt alla andra med barn där också och vid några tillfällen bestämde sig alla barn för att skrika samtidigt och vi barnlösa i sällskapet funderade var mute-knappen fanns. 

Det var i vilket fall som helst en mycket trevlig lunch!


RSS 2.0