Jag kokar över

Hettan är näst intill outhärdlig!

Jag sitter i soffan så stilla som möjligt för att inte en ny svettattack ska bryta ut. Sniff under arm... Urk! Dags för ny dusch! Undra vilken blötläggning det blir i ordningen? Ute i skuggan på innergården är det just nu +31,5 grader. Inne i köket, precis vid det öppna fönstret är det +29,7 grader. Gissa hur varmt det är i vardagsrummet! Puh!

Några ansträngningar har jag dock gjort. Träffade Pite för att äta lunch på en restaurang med AC (!!). Sedan tog jag varv nummer 400 runt i butikerna för att fråga om det kommit någon ny leverans med fläktar. Så klart hade det inte kommit några, och alla är samstämmiga: det går inte att få tag i fläktar hos leverantörerna.

Så om någon vet var det finns ett undangömt lager... PLEASE, LET ME KNOW!

Mitt i fläktjagande såg jag rea-skylten i skobutiken på hörnet. Jag har ju spanat in ett par skor där... Flämtande släpade jag mig in och provade skorna. De satt nästan som en smäck! Jag handlade! Och de var på rea. Hur ofta har man sådan tur? När jag skulle lämna butiken såg jag ett annat par som verkade trevliga... Provade dem och insåg att jag skulle gå därifrån med två par skor. Jag kommer få skäll! Nåja, de var också på rea så man skulle ju kunna säga att jag sparade pengar på dessa köp.

Om en vecka åker vi till Egypten och medeltemperaturen +37 grader, så jag får se detta som en invänjningsperiod. Det ska bli underbart! Sola och bada och piña colada.

Dagens positiva: Middag med Becky ikväll! Pites näst sista jobbdag innan semestern... Sedan får vi svettas tillsammans! Just nu sitter han på kontoret med AC. Avis? Icke! Det är mysigt att vara en blöt fläck i soffan!

En helg hos Systeryster

För 5:e helgen i rad packades väskan och jag åkte ut på äventyr... Jag börjar känna mig som en riktig globetrotter!

Denna helg bar det av till Göteborg för att hälsa på lillasyster. Man skulle kunna säga att det var premiärturen till Lilla London, som stan visst kallas, för de timmar jag spenderade där i väntan på färjan för sisådär 13 år sedan räknas  nog inte.

Första intrycket av staden var att den kändes liten och mysig. Tempot var lugnt så jag hann väl gå 50 meter inne på tågstationen innan jag insåg att jag var inställd på speed-mode... I jämförelse med alla andra rusade jag fram. Pite hängde på så gott han kunde.

Väl ute på gatan skulle vi fösöka korsa den... Hur gör man det när det inte finns övergångsställen och spårvagnarna kommer farande från alla håll? Att hamna under en sådan kan inte vara kul. Vi hittade en lucka och sprang. Ärligt talat så förstår jag inte varför de inte gräver ner dem. Jag menar, tunnelbanan är toppen!

Liseberg var så klart ett måste. Vi åkte allt som var läskigt och det absolut värsta var  Uppswinget. Jag trodde verkligen att min sista stund var kommen. Svetten bröt fram och knappt en fläck var torr etfter mardrömsåket. Visst kan vädret ha spelat en liten roll för det var stekande sol och säkert 30 grader. Höjdskräcken var också aningen läskig. Efter dagen var jag lite hes... Undra varför!?

Hela helgen var super! Fint väder, mysigt hotell, god mat, lillasyster och Jocke, semester och hotellfrukost. Att träffa lillasyster var underbart! Åh, vad jag önskar att vi bodde i samma stad!

Väl hemma kan jag säga: Göteborg i all ära, men Stockholm är alltid Stockholm!

RSS 2.0