Back in town
Jag och Pite (mannen) om hem från Pite (staden) i lördags efter mer än en veckas umgänge med familj och vänner. Knappt ens min mor minns när jag var hemma så länge sist. Min far är en lekfarbror av stora mått så det har blivit både vattenskoter, vattenskidor, golf, skytte och tävling, tävling, tävling! Mästarnas mästare! Utöver tävlandet har vi ätit och fikat så att midjemåttet ökat med ett par centimeter... Nåja, underbara härliga familj!
I vanlig ordning grät jag floder när mamma lämnade av oss och körde iväg hemåt igen.
Nu är vi som sagt hemma och Pite började jobba idag. Så vad gör man av sista semesterveckan? Jo, man röjer upp efter semesterfirarna som tydligen inte lyft ett finger sedan i juni någon gång. Det kan man ju ångra nu men ack så skönt vi haft det!
Saknaden av rosékvällar i parken kommer bli svår nu när mörkret och kylan sakta kommer krypande.
Dagens positiva
Road trip
För er som inte har någon aning så kan vi väl säga att jag skulle på arbetsintervjuer runt om i Stockholms län. Stursk som jag var tyckte jag att det var klokt att hyra bil ute på Arlanda. Detta var innan GPS-tiden, men hur svårt kan det vara? Jag hade ju minsann varit i Stockholm säkert fem gånger tidigare så på hederligt vis skrev jag ut vägbeskrivningar på eniro. Första anhalten (Jakobsberg) och andra (Södertälje) gick alldeles utmärkt. Sedan skulle jag till Nacka och då blev det visst svårare. Enligt muntliga instruktioner i Södertälje skulle jag sikta på Globen... Jag såg aldrig Globen men däremot mängder av baklysen eftersom jag hamnade i världens köer. Efter diverse felkörningar, telefonsamtal till min eventuelle arbetsgivare var jag på plats, bara en och en halv timme för sent. Men vad gör det!? Jobbet är fortfarande mitt! :)
Nåja, det var rätt många år sedan och nu tror jag att det kommer gå bättre!
Lite senare i eftermiddag ska vi ge oss ut på vägarna och köra ner till Halmstad. Lite spontant så där... Våra ursprungliga midsommarplaner kraschade så vi var tvungna att hitta på något nytt. Och jag är rätt nöjd med hur det blev i slutändan! Pite var nervös för stadskörningen så jag kommer lotsa oss ut ur storstan med min säkra, kompetenta, icke-agressiva körning. ;)
Uppehåll
Pite har flyttat in och han tar hand om mig så att jag både mår och känner mig som en prinsessa!
Bara det att jag har fått hemlagad mat en vecka i sträck... Jag vet inte när det inträffade senast... Kanske innan jag fyttade hemifrån, det vill säga för snart 15 år sedan. Hemska tanke!
Idag fick jag dock göra min egen frukost. Det var första sedan januari... Pite fixar allt köksligt! Han är världens bästa!
Just nu jobbar stackarn. Och när jag säger stackarn, menar jag det på riktigt. Vi var på AW igår och det slank ner både det ena och det andra. Jag hade nog självdött om jag varit tvungen att skutta iväg till jobbet halv 8 i morse. Men det var supertrevligt igår! Puss på alla som var där och förgyllde kvällen!
Längtan!
Vulkanhelg
Oavsett så har jag mått bra, blivit omhändertagen (hade feber,feber,feber igår), fått mat och kaffe, kli på ryggen och värme i hjärtat!
Dagens positiva: Nyss när jag kom hem från jobbet fanns kaffe färdigbryggt, maten lagas as we speak, Marabous nya choklad med smak av passionsfrukt är inhandlad... Uuunderbaaart!
Någon som sett mitt sting?
Till exempel har jag kunnat plocka bort epitetet "evig singel" (epitet - bestämning till ett huvudord, särskilt om en karakteriserande bestämning). Bara det är vansinnigt stort! Och med tanke på vem personen i fråga är så blir det ännu större.
Nog om det!
Vad gör jag annars då?
Igår fikade jag med Becky. Vi pratade förlossningsskräck, hur barnen ska kunna försörja sina föräldrar, vilka aktiviteter de ska tillåtas ha och annat värt att tänka på innan man blir förälder. Vi kom fram till att de får spela schack eftersom det är en billig sport materalmässigt alltså. De får också välja på golf eller tennis... Där finns mycket pengar att hämta plus att de sporterna utövas i varmare trakter.
Idag har jag utforskat Tumba! Påminn mig om att inte flytta till just Tumba och att definitivt inte skaffa 20 ungar... Vi åkte med jobbet till hoodsen och tittade på handboll. Lite drygt en timmes resa, med tre byten av färdmedel ,för att se 2x20 minuter handboll och sedan ta samma tre färdmedel tillbaka under ytterligare en timme. Mina huliganbarn åt godis i mängder på ditvägen och när vi kom till Slussen var jag så less på "han tog mitt godis" och allt kastande av godispapper överallt att jag tog hand om karamellerna! När vi sedan kom till Södra station köpte samma barn, i ett obevakat ögonblick, var sin Redbull. Gissa om de var speedade resten av resan!? Tillbakavägen gick bättre eftersom energichocken lagt sig och dåsigheten av allt springande slog till. Nej till Tumba! Nej till 20 barn! Nejnejnej till Redbull och godis med papper på!
Jag var helt slut när jag kom hem men då var det bara att börja tvätta. Och när jag ändå var igång passade jag på att diska och putsa köksfönstret. PUH! Resten av fönstrena tar jag imorn... Eller någon annan dag...
Dagens positiva: Camilla visade mig planeringen av Paris-resan. Wow! Så välplanerad och så kul det ska bli! Visst, hälften av sakerna visste jag inte vad de var men det lät verkligen superkul! Henke som hakat upp sig på att jag inte kan någon franska tycker att jag inte har något där att göra... Enligt honom kommer jag bara gå runt, klädd i randig tröja och basker, bärandes på ett glas rödvin och kvittra: blu blublu blublublu baguette! Så rätt han har!
Nu kommer värmen
Och på torsdag kommer Pite och vi får rätt många dagar tillsammans. Så underbart! Sedan är det fokusering på nedflytten.
Dagens positiva: Fikade med Sus! Supermysigt!
Nedräkning till lovet
Vad som gör allt bättre är att Pite varit här i helgen och att han kommer tillbaka redan på torsdag. Vi stannar i Stockholm under påsk och åker sedan uppåt för lite Pitehäng. Han har sedan bokat in varje helg fram till flytten så stackar kommer färdas fram och tillbaka som aldrig förr.
I veckan ska man försöka hålla ångan upp på både mig själv och alla ungar. Pust! De sista utvecklingssamtalen sker imorgon och tyvärr är det de samtalen där det finns en hel del att diskutera... Jaja, bit ihop och riv av dem. Tänk; plåster. Dessutom kommer en student att vara med mig i fyra veckor med start imorgon. Hm, alltså, det är väl kul men samtidigt lite besvärligt eftersom man måste var förberedd till tänderna... Och jag som mest tänker på lovet...
Dagens positiva: Pite, finns ingen bättre!
Lagomt kul
Efter säkerhetskontrollen traskade jag snabbt uppför trappan och spanade på tavlan för att se vilket som var min gate. Tror ni inte att han också stod där? Jag gick raskt vidare till stolarna och hittade en ledig mitt emellan två okända. I vanliga fall skulle jag ha satt mig på en egen rad men jag kände verkligen inte för att prata med honom. Visst, han skulle med största sannolikhet inte komma fram men jag vägrade ta risken.
Väl ombord på planet insåg jag att jag satt på ett mittensäte. Tänk om han skulle sitta på antingen fönster- eller gångplatsen! Gulp! Ja, men då vore jag ju tvungen att vara trevlig.
Han hamnade inte direkt bredvid mig, utan i raden tvärs över gången. Puh! Men jag såg ögonkasten...
Nåja, det gick bra i alla fall.
Jag glömde visst bort att jag inte skulle slå igång datorn ikväll...
Sliter mitt hår
Nu är lovet slut och livet är tillbaka på normal nivå - jobb, jobb, jobb...
Det var nio fantastiska dagar somjag gärna lever om och om igen! Pite förgyller vardagen på alla tänkbara sätt!
Men, idag har jag suttit på jobbet soch skrivit en massa urtråkiga omdömen. Jag har suttit så många timmar framför datorn att mina ögon måste vara fyrkantiga! Jag tänker inte ens slå på datorskrället ikväll.
Hem med dig! Sjas!
Bara timmar kvar
Om inte mer än tre och en halv timme är det s p o r t l o v! Jihooooo! Semester!
Så fort jag ätit lunch lämnar jag skeppet och åker hem för att packa. Jag lämnade den lilla detaljen till idag så det kan bli lite stressigt, men det jag glömmer får jag väl köpa nytt. Hehe - shopping!
Pite ville försäkra sig om att jag inte skulle sitta för länge på Starbucks och därigenom missa flyget... Jag lovade att göra mitt yttersta för att hinna med rätt plan.
Jag är lite nervös för ikväll ska Pite träffa mamma och pappa. Det är försata gången på många, många år som jag presenterar någon för mina föräldrar. Inte ens Micke har träffat dem. Pappa säger att Micke är som Jesus: Man har hört talas om honom men aldrig sett honom.
Dagens positiva: Lov, lov, lov, lov, lov, lov, lov, lov, lov, lov, lov!
Spänning
På fredag åker jag hemöver och vanligtvis brukar det tvättas innan resa. Denna gång fanns inte en tvättid på hela veckan!? Mycket besvärligt!
Så vad gör man då när underklädesförrådet sinar? För första gången har jag kört handtvätt. Vatten i hink, medel (obs! särskilt handtvättmedel), lägg i kläder, krama och doppa - inte gnugga. Hm, blir det rent utan gnugg? Jag menar förr i tiden hade de ju tvättbräda och gnuggade utav bara den. Därför gnuggade jag också!
Nu hänger allt på tork och imorgon får vi se hur det blev.
Nattsudd är inte att rekommendera
Ska på bio med jobbet och se Shutter Island, en film baserat på boken Patient 67. Läsvärd bok och jag hoppas att filmen är bra... Annars lär jag somna i salongen för idag har tröttheten lagt sig som en stor blöt filt runt mig.
Det kan bero på att jag tog en liten tupplur i soffan på kvällskvisten och låg sedan vaken och tittade på curlingmatchen mellan Sverige och Canada.
Dagens positiva: På håltimmen agerade jag barnvakt. Jessi kom med Tim och medan hon gjorde sin fältstudie visade jag mina fantastiska talanger ionom småbarnsområdet. Vi skramlade med nycklar, klappade på bordet, tuggade på en färgglad ring (det kanske Tim gjorde mer än jag men, men). Inga tårar bara skratt! Moderliga Tessan!
Snooze
Det blev lite för mycket av den varan imorse!
Skulle kliva upp 06.15 men vaknade till vid 07.49... WHAT!? Jag som måste åka med tuben som går tio över sju! Aningen panikslagen stressade jag upp. Men eftersom Blixten är mitt andra namn så hann jag gott och väl. Jag hann till och med duscha och äta frukost (på stående fot).
Trots att jag är kvinna och av det fåfänga slaget kan man inte klaga på att det tar evigheter...
Mööööte
Satt i årets längsta möte nu efter jobbet. Galet hur man kan prata bort tiden! Skärpning!
Om träningsvärk kunde ta död på en så skulle jag vara nära... Ont, ont, ont (och lite skönt)!
Dagens positiva: Jag hade en lektion om respekt och "orespekt". Först diskuterade vi gilla och älska vs. acceptera och tolerera. Sedan hade vi gruppsamtal om respekt/orespekt. En av uoogifterna var att lista personer som får respekt samt ger respekst. Flera grupper tog mig som exempel. De sa att de känner sig respekterade av mig och att jag behandlar alla lika. Därför respekterar de mig! (Sedan kanske de inte vill att Theres onda vrede ska dyka ner på dem...?)
Produktivt
Gäsp
Det tar visst på krafterna att jobba. Igår, inte särskilt sent, skulle jag se en film... Jag lade mig till rätta i soffan och hann nog inte mer än se ett par minuter innan det var kört. Ni vet när tröttheten kommer från fötterna och tar över hela kroppen då är det bara att ge efter för det finns inget som kan hindra den. Med andra ord somnade jag snabbot och tydligen hårt för när jag väl vaknade var filmen slut och klockan 03.45. Jag låg till och med i samma position som när jag visste att jag skulle somna.
Jag kravlade mig ur soffan, släckte lamporna, stängde av TVn och rasade i säng. Där sov jag till relativt nyss. Gäääsp!
Snart ska vi till Kista och shoppa. Tyvärr (om jag nu får säga så) ska ytterligare en person följa med. Det är inget fel på honom utan jag råkade bara hångla med honom för ett år sedan och det var spritens fel. Jag blir ofta påmind om detta... Alltså, inget fel på stackarn men nu kommer en ny våg av "du vet när du hånglade med ***". Men som i alla situationer får man faktiskt stå för det man gör!
Jag dränker mitt generade själv i shopping. Tur att jag är enda tjejen för då kan jag slinka undan på damavdelningarna medan de roar sig på herr.
Fullt ös
Nu är cirkusen igång.
Jag drömde att jag missat alla lektioner och att min nya elev fått stå ensam i korridoren hela dagen för att jag inte dök upp. Alldeles svettig vaknade jag och insåg att det var flera timmar till uppstigning.
Vi kör så det ryker och snart är det semester igen! Bara 22 veckor kvar!
Dagens positiva: Jag fick ett sms där det stod att ytterligaren en resa till Stockholm var bokad. Födelsedagshelgen dessutom!
News flash
Instruktören är inte singel! Micke och jag träffade honom och tjejen på mataffären. Hon var faktiskt riktigt snygg... Så klart, varför skulle en läckerbit som han vara med en osnygg tjej?
Bara för att klargöra: Det rör mig inte! Jag har annat i tankarna! :)
