Oinformativt babbel
Igår gick jag till sängs ganska glad och nöjd med allt! Jag hade lunchat med Katarinchen och sedan blev det middag med Ullis och Micke. Det blev libanesiskt men jag ska nog inte äte det mer för jag blev superallergisk... Hmm! Vi satt i alla fall på Mickes balkong och pratade i timmar. Diskussionerna gick in på (alla flum-allergiker: sluta läsa nu!) hur vi ser på olika relationer och vad vi uppskattar med varandra... Jag tror vi lärde nog känna varandra på en ännu djupare nivå.
Alldeles för tidigt imorse fick jag ett sms som värmde hjärtat lite och fick mig att piggna till... Men att kliva upp innan 8 på semestern är inget alternativ så jag försökte somna om men det var svårt. Jag lyckades tillslut. När jag bara ett par timmar senare skulle upp var jag dödens trött. Men jag visste att jag skulle träffa Sus så med viljekraft svängde jag benen över kanten.
Jag åkte ut till Sus i Mälarhöjden och vi promenerade och fikade och promenerade lite till. Villaområdet vid vattnet är helt fantastiskt och om jag fick önska skulle jag ha ett hus där nu! Sedan åkte vi in till stan och när vi skildes åt kom jag på den intelligenta idén att ta den långa promenadvägen hem. Mycket god idé tills jag 100 meter senare kände att jag var megakissnödig! Typiskt! Men jag kämpade på och tog mig hem men många gånger svor jag över att jag inte valt den mycket kortare vägen.
Middagen bestod idag av örtbiffar idag igen... Becky sa att hon är rädd att jag ska få skörbjugg men, alltså, de är så goda att jag kan äta dem jämt. Jaja, ok, det är lättlagat också!
Alldeles nyss såg jag "A walk to remember". Om jag hade varit den gråtande typen hade tårarna antagligen sprutat och jag hade nog hulkat mig igenom en stor del av filmen...
Nu är det snart dags att sova igen och vem vet vad som händer imorgon.
