Lagomt kul

Igår när jag stod i säkerhetskontrollen på Kallax så såg jag en person som jag helst inte springer på, nämligen Krokodilkillen (klicka här och sedan här för att läsa om mina tidigare upplevelser med just Krokodilkillen). En kort sekund möttes våa ögon men jag fortsatte svepa med blicken som om jag inte såg honom. Efter en stund i kön öppnade de en säkerhetskontroll till så i princip alla som stod mellan oss försvann. Jag hann tänka både en och två gånger på vad jag skulle göra... Hälsa eller fortsätta ignorera? Jag valde det senare.

Efter säkerhetskontrollen traskade jag snabbt uppför trappan och spanade på tavlan för att se vilket som var min gate. Tror ni inte att han också stod där? Jag gick raskt vidare till stolarna och hittade en ledig mitt emellan två okända. I vanliga fall skulle jag ha satt mig på en egen rad men jag kände verkligen inte för att prata med honom. Visst, han skulle med största sannolikhet inte komma fram men jag vägrade ta risken.

Väl ombord på planet insåg jag att jag satt på ett mittensäte. Tänk om han skulle sitta på antingen fönster- eller gångplatsen! Gulp! Ja, men då vore jag ju tvungen att vara trevlig.

Han hamnade inte direkt bredvid mig, utan i raden tvärs över gången. Puh! Men jag såg ögonkasten...

Nåja, det gick bra i alla fall.

Jag glömde visst bort att jag inte skulle slå igång datorn ikväll...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0