Inte mitt stoltaste
Det finns en ådra hos mig som jag inte är superstolt över. Det är den där latmasken... Visst, jag kan vara drivande och köra rätt hårt i olika frågor men ibland kryper den där orkeslösa Theres fram. Som idag:
Jag hade bestämt mig för att plocka upp julsakerna på vinden och då även ta upp resväkan också. Det skulle göras efter shoppingturen i Farsta. När jag kom hem så såg jag en post-it på hissdörren i entren. Det stod att hissen var felanmäld på grund av blablabla och då gick luften ur mig. Skulle jag bära upp sakerna på¨vinden? Knappast! Jag väntar nog till hissen är reparerad! Latlatlatlatlat!
Tur att jag bor på första våningen!
Jag har svår jobbångest! Imorgon drar allt igång igen. 7,5 veckor till nästa lov... Det bör man väl klara!? Men om jag tänker efter så är jag glad över att få träffa kollegorna igen. Har saknat dem lite.
Dagens positiva: Lunch med tjejerna i Gallerian och sedan shopping i Farsta. Tänka sig: jag handlade ingenting!
