Lätt som en plätt

Mötet är avklarat. Både Pite och föräldrarna klarade det med bravur! Skönt.

Ikväll är det min tur att klara av ett möte. Vi ska åka hem till hans vänner så att de får granska... Jag känner killen sedan tidigare men det gör inte saken lättare, snarare mer komplicerat men jag kommer låtsas som om det regnar.

Att sitta i Pite med Pite är supermärkligt. Staden Pite har under så många år kopplats ihop med ett förträngt minne av personen Pite och att nu uppleva saker tillsammans med honom här är ganska overkligt. Ibland måste jag nypa mig i armen för att se om jag drömmer. Händer allt detta verkligen? Och framför allt - händer det mig?

Någonstans finns rädslan om den där gamla förbannelsen kvar så jag har svårt att skriva för mycket om honom och vad vi planerar... För om jag sätter det på pränt kanske förbannelsen vaknar till liv och mitt nu helt underbara liv kanske kraschar.

Jag testar lite... Första maj kommer mitt liv att förändras drastiskt men på ett fullständigt fantastiskt sätt!

Dagens positiva: Vaknade upp i Pite med Pite och vi åt frukost med mamma och pappa! Riktigt mysigt!


Kommentarer
Postat av: lillasyster

trycker på gilla-knappen =D

2010-03-03 @ 20:04:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0