Kossan är borta och båset är tomt

Varför saknar man inte kossan förrän båset är tomt?

På något vis tar man (läs: jag) en del saker för givet. Jag har vant mig vid att allt ska vara på ett visst sätt och när en förändring sker blir jag lite konfunderad: Vad gör jag nu?

Nästa steg är då att antingen försöka ställa allt till rätta eller sluta fundera på saken. Men hur vet jag vad jag ska göra? Min invanda strategi är att sluta fundera på saken och bara gå vidare. Så kommer att ske även denna gång...

Livet går vidare trots att båset är tomt!   



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0