Jag trivs i bloggandets värld
Som jag sa i början av min bloggkarriär trodde jag aldrig att jag skulle hamna i bloggträsket...
Nu några veckor och ett antal inlägg senare inser jag att jag trivs med bloggandet. Jag kan inte säga vad det är som gör att jag fortsätter... Det skulle kunna vara så att det är ett enkelt sätt att få ur sig det man känner och vädra sina tankar/åsikter. (Jag är inte världsbäst på att berätta för folk vad jag tänker och känner så att skriva känns skönt.) Eller så är lite kul att se att jag producerar något. Jag lämnar ett litet avtryck på världen.
Nu kan man ju inte jämföra bloggandet med att till exempel föda barn eller komma på något som hjälper mänskligheten. Och man hamnar inte i historieböckerna bara för att man skriver lite på en blogg men det är nog så nära jag kommer komma.
Nu några veckor och ett antal inlägg senare inser jag att jag trivs med bloggandet. Jag kan inte säga vad det är som gör att jag fortsätter... Det skulle kunna vara så att det är ett enkelt sätt att få ur sig det man känner och vädra sina tankar/åsikter. (Jag är inte världsbäst på att berätta för folk vad jag tänker och känner så att skriva känns skönt.) Eller så är lite kul att se att jag producerar något. Jag lämnar ett litet avtryck på världen.
Nu kan man ju inte jämföra bloggandet med att till exempel föda barn eller komma på något som hjälper mänskligheten. Och man hamnar inte i historieböckerna bara för att man skriver lite på en blogg men det är nog så nära jag kommer komma.
Kommentarer
Trackback
