Att ha tråkigt på jobbet
I vanliga fall hinner jag aldrig sitta ner och önska att arbetsdagen ska ta slut. Alla dagar går i en rasande fart och det händer flera gånger i veckan att jag tänker "Nej, det är omöjligt. Klockan kan inte vara 17.00 redan". Egentligen är jag tacksam för att det känns så och inte tvärt om: "Åh, har det bara gått fem minuter sen jag tittade på klockan sist".
Just idag är en sådan dag där jag tycker att klockan släpar sig fram... Förmiddagen rasslade på men efter lunch blev det lugnare. Alla har gått hem för att fixa sig inför balen och jag lämnades ensam med mitt ostädade skrivbord. Nu är det skinande rent! Men vad ska jag då hitta på? Jag har druckit kaffe så att det sprutar ur öronen, jag har putsat och fejat, jag har burit böcker, jag har planerat inför nästa år... Funderar, funderar... Kanske ska jag njuta av att jag för en gångs skull kan göra ingenting?
Just idag är en sådan dag där jag tycker att klockan släpar sig fram... Förmiddagen rasslade på men efter lunch blev det lugnare. Alla har gått hem för att fixa sig inför balen och jag lämnades ensam med mitt ostädade skrivbord. Nu är det skinande rent! Men vad ska jag då hitta på? Jag har druckit kaffe så att det sprutar ur öronen, jag har putsat och fejat, jag har burit böcker, jag har planerat inför nästa år... Funderar, funderar... Kanske ska jag njuta av att jag för en gångs skull kan göra ingenting?
Kommentarer
Trackback
