75 minuter yogaaaahhh
Återigen har jag blivit påmind om att jag är smidig som ett kylskåp och vig som ett järnspett!
Idag var dagen då jag åter skaffade mig ett gymkort. Tidigare har jag haft träningskort men förra våren insåg jag att det inte var värt att betala hundratals kronor för ett kort som fick komma ut på vädring ett par gånger per år. Jag var fast besluten om att sköta träningen på egen hand och löpning var det jag hade i åtanke. Under ett par år har jag löptränat flitigt och det resulterade i Stockholm maraton 2008. Efter den nästan outhärdliga ansträngningen (som jag dock klarade) tappade jag all löplust. Jag vet faktiskt inte varför men så var det och därför gick det där med att sköta träningen på egen hand helt åt skogen!
Förra veckan fick jag ett mail från Micke med ett förmånligt erbjudande på ett gym här i stan. Först tänkte jag på det tidigare outnyttjade kortet och deletade mailet men någonstans i mitt undermedvetna har detta behandlats och imorse tog jag beslutet: Det blir ett nytt kort! Efter sol och bad så åkte vi till gymet och ordnade med alla papper. Micke, som är instruktör, pratade glatt med personalen och blev på något sätt övertalad att köra ett yogapass. Jag har alltid sagt att yoga inte är för mig just eftersom jag är bland det ovigaste i världshistorien. Men idag blev jag överrumplad och kunde inte slingra mig ur det...
Jag försökte med: Alltså, jag har ju inga träningskläder... Och vips stod receptionisten med ett set utlåningskläder i handen. Eftersom det är otroligt fint väder var det inte så många där men alla (tre) tittade bedjande på mig och jag hade inga egentliga ursäkter så vi bytte om och gick in i salen.
Ovig - ovigare - Theres!
Herregud vad jobbigt det var. Man ska vara ganska "bendy" och nu är det bevisat att jag inte kan stå med raka ben och nudda golvet, jag kan inte hålla balansen och jag är totalt yoga-oduglig. Micke, däremot, var en strålande instruktör och han berömde mig efter passet... Jag fattar ju att han överdriver, rent av ljuger, men det var pedagogiskt smart för nu kommer jag att gå på fler av hans pass.
Just nu ser jag fram emot en höst i gymet!
Idag var dagen då jag åter skaffade mig ett gymkort. Tidigare har jag haft träningskort men förra våren insåg jag att det inte var värt att betala hundratals kronor för ett kort som fick komma ut på vädring ett par gånger per år. Jag var fast besluten om att sköta träningen på egen hand och löpning var det jag hade i åtanke. Under ett par år har jag löptränat flitigt och det resulterade i Stockholm maraton 2008. Efter den nästan outhärdliga ansträngningen (som jag dock klarade) tappade jag all löplust. Jag vet faktiskt inte varför men så var det och därför gick det där med att sköta träningen på egen hand helt åt skogen!
Förra veckan fick jag ett mail från Micke med ett förmånligt erbjudande på ett gym här i stan. Först tänkte jag på det tidigare outnyttjade kortet och deletade mailet men någonstans i mitt undermedvetna har detta behandlats och imorse tog jag beslutet: Det blir ett nytt kort! Efter sol och bad så åkte vi till gymet och ordnade med alla papper. Micke, som är instruktör, pratade glatt med personalen och blev på något sätt övertalad att köra ett yogapass. Jag har alltid sagt att yoga inte är för mig just eftersom jag är bland det ovigaste i världshistorien. Men idag blev jag överrumplad och kunde inte slingra mig ur det...
Jag försökte med: Alltså, jag har ju inga träningskläder... Och vips stod receptionisten med ett set utlåningskläder i handen. Eftersom det är otroligt fint väder var det inte så många där men alla (tre) tittade bedjande på mig och jag hade inga egentliga ursäkter så vi bytte om och gick in i salen.
Ovig - ovigare - Theres!
Herregud vad jobbigt det var. Man ska vara ganska "bendy" och nu är det bevisat att jag inte kan stå med raka ben och nudda golvet, jag kan inte hålla balansen och jag är totalt yoga-oduglig. Micke, däremot, var en strålande instruktör och han berömde mig efter passet... Jag fattar ju att han överdriver, rent av ljuger, men det var pedagogiskt smart för nu kommer jag att gå på fler av hans pass.
Just nu ser jag fram emot en höst i gymet!
Kommentarer
Trackback
