Solsken
Helgen har överträffat alla förväntningar och jag har faktiskt riktigt svårt att tro att det händer mig... Är det en dröm? Måste jag nypa mig i armen? Aaj! Nej, definitivt ingen dröm!
Pite var alltså på besök i storstan.
I fredags var jag så nervös när jag skulle möta honom på centralen att jag allvarligt funderade på att smita därifrån. Han visste ju inte vart jag bor och jag skulle lätt kunna dumpa mobilen, radera mig från facebook och typ försvinna från jordens yta. Men jag tog mitt förnuft till fånga efter att Becky peppade mig när jag ringde och var ynklig.
Vi har pratat massor om allt och vi har kommit fram till en hel del saker. Våren är uppbokad och livet leker (än så länge).
Dagens positiva: Katja och jag busade lite med Pekka igen. Efter första lektionen gick vi ner till syslöjden och letade upp den största och fulaste knappen vi kunde hitta. Till detta hittade vi en neonrosa tråd... Planen var att byta ut en av Pekkas knappar i vinterjackan men till vår stora besvikelse hade han matchstället, det vill säga en jacka med blixtlås. Därför sydde vi fast knappen på mössan... Stylish!
Haha! :) Vad sa han om ert bus?
Han sa att jag skulle vara försiktig resten av terminen och att jag skulle vakta mitt skrivbord som en hök. Han häftade också ihop ena ärmen i Katjas kavaj... :)
Oj... Det lät faktiskt lite hotfullt. :) Men han kanske busar snällt? Fast... Häfta ihop en ärm är rätt... Ja, farligt. Häftstift är inte att leka med.
